Årklykan är årans bästa vän. Motorbåtar i all ära, men nog känns naturen och vattnet mer nära i en roddbåt. När den egna kraften rytmiskt låter båten glida över sjön och det gnisslar från årorna i årklykan. Men vad är en årklyka och vilken funktion har den? I dagligt tal kallas årklykor också för årtullar och de båda begreppen används numera så gott som synonymt. En mängd begrepp för de olika typerna av årfästen har använts under de århundraden som människor har haft roddbåtar. Årklyka är en anordning som ger åran stöd vid rodd. Begreppet "klyka" kommer från den y-form som till exempel slangbellor eller högafflar har. Årklykan är av metall och fästs på relingens babords- och styrbordssida. Den har två parallella pinnar som åran vilar mellan. Det finns en mängd olika typer av årklykor att välja mellan. En del väljer att ha funktioner som låser fast åran och en del vill ha den rörlig åt alla håll. Roddaren använder åran som en hävstång och kan på så vis ta sig fram för egen maskin. Årklykan gör att åran håller sig på sin plats. Åror som inte sitter i någon anordning alls skulle inte fungera. Utan årfäste går det bara paddla eller staka sig fram och det var så det gick till innan människan upptäckte att det är effektivare att ro istället. Genom att variera avståndet mellan årans handtagsände och årklykan regleras utväxlingen på årtagen. Kort avstånd till årklykan ger hög utväxling och hög toppfart. Roddaren bör prova ut var på åran årklykan ska fästas då kroppslängden spelar en viss roll för en optimal placering. Dessutom är det individuellt vad som känns bekvämt eller inte, våra kroppar är inte stöpta i samma form. Årklykor är inte bara nödvändiga för att kunna ta sig fram med åror. Vid till exempel fiske underlättar det för fiskaren att kunna släppa årorna utan att ta upp dem ur vattnet, då de sitter säkrade i fästet på relingen. De glider inte överbord. Ingen kan, som bekant, ro utan åror.